Skam den som ger sig

Igår firades MellanMyra med grillning, paket och tårta. Vädergudarna lekte lite med oss, men med grillstad under tak så var det inte hela världen, och även mitt under värsta skurarna så var humöret hos alla inbjudna på topp.

Och visst hade jag lyckats! Få tag på en cykel alltså, och den hämtades upp och MellanMyra fick cykla hela vägen hem till MyrMormor. Lite läskigt var det allt, att gå från på tok för liten.... erm... 20" tror jag, till en i något största laget 26"-are, men då hon vaknade vid halv sex i morse så väckte hon mig och talade vänligt men bestämt om att Prinsessan minsann behövde ut och kissa och vad vore väl då bättre än om hon följde med på sin nya cykel!?

Tja... vad hade jag att säga om det? Det var ju bara att sträcka på sig, kravla sig upp ur varma sköna sängen och försöka gnugga sömnen ur ögonen. Men det är klart; efter en hutt Blutsaft så for jag ju fram med fjäderlätta steg under hela morgonrundan.

Typ, va.

Bluttan blä

Jag vet vad det kommer ifrån, det där Bluttan Blä. Det är en klockren förkortning av 'Blutsaft är blä', för är det något som Blutsaft är så är det blääää.
MyrMormor spenderade hela 604.50 på hälsokosten häromdagen, med intuitionen att få oss lite pigga och alerta såhär med skolstart och höstkänning runt knuten. Efter konsultation med hälsokostrådgivaren så blev jag rekommenderad denna Blutsaft, i kombination med vitamintabletter, varav Blutsaften ska räcka i hela 45 långa dagar och tabletterna i 90. Låter väl kanon, om det nu medför att man blir lite piggare om dagarna... men fifan vad det smakar! Jag håller på att dö varenda morgon. Jag kommer snart inte våga gå upp. Blää, säger jag bara, bluttan blä. På riktigt.

Funderar på att göra två flugor på smällen. Om jag överdoserar den förgjordade Blutsaften, så tar den dels slut fortare och så kanske jag dessutom skuttar runt som värsta duracellkaninen. Kan knappt bli bättre ju, eller vad tror ni!?