Ni vet ju att jag har varit lite sur på min mobilkamera.
Ni ska få fler bevis. Vi ger oss av tillbaka till den där lovely helgen i slutet av augusti.
Vi har precis suttit upp och skrittar lugnt och sakta ut från gården.
Då funkar det ju hyfat bra, måste jag säga.
Men.
Så kommer vi ut bland stubb och sten.
Och uppförsbackar.
Jisses, så suddigt.
Och då har jag - utan att skryta- riktigt bra balans på hästryggen. Det är alltså inte det att jag far runt helt okontrollerat. Jag sitter där jag sitter, det lovar jag er, även om det såklart rör på sig en del.
Tur då...
...att man kan ta lite motljus-bilder, och ta bort lite fokus från den dåliga skärpan i resten av bilden.
Men i de ljupa skogarna är det inte alltid solen når en.
Och här ser det ut som om Fru silversvart har spökhuvud!
Ganska skönt att vi är hemma igen, för nu är tom jag snurrig i bollen.
5 kommentarer:
Det är i alla fall rörelse i bilderna! Vilda hästar...
Men du, man kan köpa en bra kamera för tusen kronor... eller billigare på blocket om man godtar begagnat.
Du tar uppenbarligen en hel del bilder, varför inte bra bilder då?
Jag gillar faktiskt motljusbilder. Very arty och skavanker syns ej.
Znogge: Jajustja. Precis! :D
TomasR: Jag vet. Och jag haaaar TVÅ kameror. Men det är så smidigt med bara telefonen i fickan. Den är alltid med ju, och tar snudd ingen plats. Men vänta bara, snart är det kallt och stora jackor på, då kanske det får plats kamera i fickan också! :)
Kim M: Jag med. Av samma anledningar. Och att solljus är vackert.
Härliga bilder, oavsett om de är suddiga eller inte :-)
Kram!
Skicka en kommentar