Jenny med bröder har några timmars bilresa framför sig innan de är hemma igen och de kastade brutalt ut mig ur bilen för en stund sedan. De hade inte alls lust att dra ut på tiden, inte, utan ville såklart komma iväg så fort som möjligt så just nu springer jag runt vind för våg på CityTerminalen i väntan på att bussen ska gå, kvart i elva. En eeevighet tills dess ju, men vad räddar inte väntan bättre än lite surfande på Seven Eleven.
Jag är trött, trött så jag skulle kunna somna på träbänken här utanför, men attans så trevligt vi har haft det! Tokrolig förfest i hytten och sedan tequila och massa dansande till diverse liveband. Och så Mendez, dårå. Jag är kalasbra på spanska. Eller inte, kanske...
Men hur kul vi än har haft det i helgen, så ligger det en stor sorg över MyrStacken. Jag skriver nog mer om det en annan dag. Kan inte nu, med främmande folk som springer bakom ryggen. Jag vill inte de ska se. Jag vill inte de ska förstå. Och jag behöver hålla ihop. Iaf tills jag kommer hem. Sen kan jag rasa. Jag behöver rasa. Men inte förrän jag har de mina runt mig.
Three Years
5 månader sedan
5 kommentarer:
Som vi vet så går tiden fort när man har roligt!
Man blir trött av att festa ordentligt :-)
Kramar till alla i MyrStacken!
Låter som att du har haft roligt!! ;) Det är bra Myra, man ska ha roligt!!! :) Nu får du hem och vila dig! ;)
kramar
Tänker så mycket på dig och dina små!!! Det kommer att bli bra. Kramar i massor, din alledeles egna myrmorbror och myrmoster.
Åh, det lät tungt det där sista :(
Utan att veta vad det handlar om så kan jag bara säga: När man har rasat ihop och gråtit ut och gråtit färdigt så finns det bara en väg ...uppåt. Även om det är en tung backe så kommer man upp till slut!! /Styrkekram Lotta
Skicka en kommentar